The highway of my life

Hela förmiddagen igår spenderade jag med att spy, allt jag fick ner.. kom upp igen 5 min senare. Det var inte det minsta mysigt, inte alls. Däremot var det ganska trevlig att Madde ringde och pratade med mig lite, hon kommer ju snaaaart. :) Förresten Maddie, jag får lov att sluta vid ett om jag behöver det, så då får du hämta mig så ska vi cruisa i stan ;P .


Madde och jag äger ganska stort, visste ni det?

Uhm, okej. Vissa dagar känns det som om alltid är okey igen, som om allting är tillbaka på plats. Men sedan slår det mig, så fort en tanke på J smyger fram, så fort jag hör hans röst eller känner honom intill mig, så splittras allt igen. Ligger utstött över hela golvet och jag kryper omkring och plockar skärvor, spillror av mitt engång så väl planerade liv. Men vad vet jag, detta kanske är bra för mig? Få en annan syn på saker och ting för att sedan kunna bygga upp mig själv igen. Jag har varit med en gång för mycket om att mitt liv rasat ihopa pga en ynka person, men jag har också varit så stark en gång i tiden att ingenting kunnat rubba mig. Jag ska nog hitta min väg tillbaka dit, jag behöver bara lite tid..